Obsbok

Skriv ett nytt inlägg i obsboken

 
 
 
 
På grund av automatgenererade inlägg så tvingas vi för tillfället att godkänna alla inlägg innan de publiceras.
50 inlägg.
Kiki Kiki skrev den 10 juli, 2019 den 00:39:
Ops - nattskärra! 😉
Ops - nattskärra! 😉
Kiki Kiki skrev den 10 juli, 2019 den 00:35:
När jag råkade titta ur köksfönstret i går kväll kl. 22:22 (9/7) blev jag förvånad över en bit ved som plötsligt låg på grusvägen ca. 5 m från huset. Den var gissningsvis 25 cm lång, lite böjd uppåt på högra sidan och det var tillräckligt ljust för att kunna se att barken var kontrastrik med vita fläckar. Jag han släcka ljuset i köket och ta en ordentlig titt genom kikaren innan den underliga varelsen lyfte från marken, flög en liten runda och försvann mot sjön. Otroligt – en nattkärra!
När jag råkade titta ur köksfönstret i går kväll kl. 22:22 (9/7) blev jag förvånad över en bit ved som plötsligt låg på grusvägen ca. 5 m från huset. Den var gissningsvis 25 cm lång, lite böjd uppåt på högra sidan och det var tillräckligt ljust för att kunna se att barken var kontrastrik med vita fläckar. Jag han släcka ljuset i köket och ta en ordentlig titt genom kikaren innan den underliga varelsen lyfte från marken, flög en liten runda och försvann mot sjön. Otroligt – en nattkärra!
Ulf Edberg Ulf Edberg skrev den 17 juni, 2019 den 16:23:
Nu finns det en varnande mindre strandpipare inne på Kombiterminalen, Tallgölsgatan i Nybro. Skräm den inte. Ibland flyger den till en vattenpöl utanför grinden.
Nu finns det en varnande mindre strandpipare inne på Kombiterminalen, Tallgölsgatan i Nybro. Skräm den inte. Ibland flyger den till en vattenpöl utanför grinden.
Ulf Edberg Ulf Edberg skrev den 7 juni, 2019 den 11:55:
Hej Lilly! Ja det är väldigt krångligt att rapportera i Artportalen och det är väl därför som det poppar upp en massa nya rapportsajter hela tiden. Vetenskapligheten på Artportalen ifrågasätts också av vetenskapsmän. Vissa arter är oproportionerligt mycket rapporterade och vissa rapporter saknar närmare lokalangivelse och klockslag. Många lokaler är helt fel placerade osv. På senare tid har man jobbat på att få mobilappen klar, så nu kanske man kan jobba med resten. Förutsatt att inte budgeten dras ner igen som skedde i december.
Hej Lilly! Ja det är väldigt krångligt att rapportera i Artportalen och det är väl därför som det poppar upp en massa nya rapportsajter hela tiden. Vetenskapligheten på Artportalen ifrågasätts också av vetenskapsmän. Vissa arter är oproportionerligt mycket rapporterade och vissa rapporter saknar närmare lokalangivelse och klockslag. Många lokaler är helt fel placerade osv. På senare tid har man jobbat på att få mobilappen klar, så nu kanske man kan jobba med resten. Förutsatt att inte budgeten dras ner igen som skedde i december.
Lilly Kakarika Lilly Kakarika skrev den 3 juni, 2019 den 18:27:
Hej Ulf! Tack så mycket för ditt utförliga svar. Blev lite väl mycket info. på en gång. Låter väldigt krångligt för mig som är nybörjare när det gäller just rapportering i Artportalen. Borde vara enklare att rapportera tycker jag. Ska se när jag hinner gå igenom allt igen och göra ett försök att rapportera. Du ska ha jättetack för den tid du har lagt för att svara. Ha en fortsatt bra dag.
Hej Ulf! Tack så mycket för ditt utförliga svar. Blev lite väl mycket info. på en gång. Låter väldigt krångligt för mig som är nybörjare när det gäller just rapportering i Artportalen. Borde vara enklare att rapportera tycker jag. Ska se när jag hinner gå igenom allt igen och göra ett försök att rapportera. Du ska ha jättetack för den tid du har lagt för att svara. Ha en fortsatt bra dag.
Ulf Edberg Ulf Edberg skrev den 3 juni, 2019 den 13:09:
En korrigering till Fågelbladet 2-19. På sidan 28 står det att man kan läsa mer om resan i oktober på sidan 24. Det ska vara sidan 23. Vidare så står det på sidan 23 att man ska anmäla sitt intresse senast 1/8, men det står inte vart. Det ska vara till nybroemmabodafk@yahoo.se
En korrigering till Fågelbladet 2-19. På sidan 28 står det att man kan läsa mer om resan i oktober på sidan 24. Det ska vara sidan 23. Vidare så står det på sidan 23 att man ska anmäla sitt intresse senast 1/8, men det står inte vart. Det ska vara till nybroemmabodafk@yahoo.se
Ulf Edberg Ulf Edberg skrev den 3 juni, 2019 den 12:58:
Jag ser att manualen gäller för Svalan, d.v.s. gamla rapportsystemet. Det borde finnas något liknande för nya Artportalen.
Jag ser att manualen gäller för Svalan, d.v.s. gamla rapportsystemet. Det borde finnas något liknande för nya Artportalen.
Ulf Edberg Ulf Edberg skrev den 3 juni, 2019 den 12:49:
Häckningskriterier Den siffra som motsvarar det högsta observerade häckningskriteriet ska rapporteras till Svalan. Registrera det häckningskriterium som motsvarar vad du verkligen observerat! Inte vad du tror gäller för arten! Om du inte ser häckningskriterierna när du ska rapportera måste du först ändra dina personliga inställningar i svalan. Det gör du under menyn "Personligt", "Rapp. inställningar" där du under valet "Visa häckningskriterie" väljer "Visa med siffror framför". Spara sedan valet och gå tillbaka till rapporteringsmenyn. • 20 Bo, ägg/ungar (Ägg eller ungar sedda i bo) • 19 Bo, hörda ungar (Ungar hörda i bo) Kategori främst för hålhäckande arter. • Missl.... Läs mer
Häckningskriterier Den siffra som motsvarar det högsta observerade häckningskriteriet ska rapporteras till Svalan. Registrera det häckningskriterium som motsvarar vad du verkligen observerat! Inte vad du tror gäller för arten! Om du inte ser häckningskriterierna när du ska rapportera måste du först ändra dina personliga inställningar i svalan. Det gör du under menyn "Personligt", "Rapp. inställningar" där du under valet "Visa häckningskriterie" väljer "Visa med siffror framför". Spara sedan valet och gå tillbaka till rapporteringsmenyn. • 20 Bo, ägg/ungar (Ägg eller ungar sedda i bo) • 19 Bo, hörda ungar (Ungar hörda i bo) Kategori främst för hålhäckande arter. • Missl. häckning • 18 Ruvande (Bo där gammal fågel iakttagits ruvande) Normalt inga problem eller tvetydigheter. I enstaka fall kan dock vilande fåglar förväxlas med ruvande. Alla måsar som ligger på åkrarna ruvar inte, men en del gör det. Så snart man ser att det verkligen är ett bo som fågeln ligger på är dock saken vanligen klar. • 17 Äggskal (Äggskal påträffade) Visserligen behöver påträffade äggskal inte betyda att arten häckat just där skalen fanns då kråkor och korpar kan transportera ägg långa sträckor, dock sällan så långt att det orsakar några betydelsefulla fel. • 16 Föda åt ungar (Gammal fågel med föda åt ungar) Normalt ett säkert kriterium, men försiktighet måste gälla för vissa arter. Tärnor och måsar kan t.ex. mata ungfåglar långt från häckplatsen. Detta gäller dock mest utmed kusterna. En del arter kan också hämta föda på stora avstånd, t.ex. rovfåglar. I undantagsfall kan man kanske missuppfatta ceremoniell matning mellan två makar, men ett sådant fel torde inträffa sällan och har liten betydelse eftersom det ändå är ett gott häckningskriterium. • 15 Bär exkrementsäck (Gammal fågel som bär exkrementsäck) • 14 Besöker bebott bo (Gammal fågel som lämnar eller flyger in i eller till bo eller bohål under omständigheter eller på sätt som tyder på att boet är bebott) Gäller främst höga och otillgängliga bon, där det är svårt att konstatera ägg eller ungar. Detta kriterium kommer till användning för exempelvis rovfåglar, som häckar högt uppe i träd eller i klippstup. Om fågeln lämnar boet och sedan återvänder dit - och i synnerhet om det sker upprepade gånger - är det mycket sannolikt att det rör sig om häckning även om varken bobygge eller matning iakttagits. Detsamma gäller exempelvis hålhäckare. • 13 Pulli/nyligen flygga (Nyligen flygga ungar (bostannare) eller dunungar (borymmare)) En mycket användbar kategori. Kompliceras hos enstaka borymmande arter av att ungarna mycket tidigt kan röra sig ganska långa sträckor. I insjöar av måttlig storlek är dock problemet obetydligt, eftersom ungarna sällan lämnar sjön. För borymmande landfåglar är problemet nästan obefintligt. För bostannare kan kriteriet normalt bara användas en kort tid, nämligen medan ungfåglarna fortfarande uppvisar brister i flygförmågan eller ännu inte har fullt utvuxna fjädrar, håller ihop i kull och låter höra mattiggningsläten. • 12 Använt bo (Använt bo påträffat) Självklart måste du kunna identifiera boet säkert (går ofta bra när det gäller t.ex. skata, taltrast och andra arter med typiska bon) och vidare måste det se ut som om boet varit använt. • 11 Avledningsbeteende (Avledningsbeteende eller fågel som spelar skadad) Är en starkare variant av kriteriet nr 8 och övergången mellan dessa två är flytande. Sävsparven som släpar vingen och stjärten utbredda i gräset eller strandpiparen som ömsom haltar ömsom flaxar ömkligt framför fridstöraren är typiska exempel. Normal varning, utan tydliga beteenden av nämnda slag, ska registreras enligt kriterium nr 8. • 10 Bobygge (Bobyggande eller utgrävande (uthackande) av bohål) En kategori som knappast kan föranleda några oklarheter. Dock bör betonas att transport av bomaterial, även om man inte kan se själva bobygget, skall registreras enligt denna kategori. • 9 Ruvfläckar (Ruvfläckar på gamla fåglar studerade i handen) Ett kriterium som praktiskt taget bara är aktuellt i samband med ringmärkning av adulta fåglar under häcktiden. • 8 Upprörd, varnande (Ängsligt, eller oroligt beteende eller varningsläten från gamla fåglar tydande på ägg eller ungar i närheten) Vanligen ett mycket starkt häckningskriterium. Vadare beter sig ofta mycket karakteristiskt, även om man ibland får visa viss försiktighet eftersom en del arter tycks kunna varna rätt intensivt en kort tid omedelbart efter att de lämnat sin häckplats och inlett resan söderut. Måsfåglarnas attacker mot fridstöraren är ett annat typiskt beteende som registreras enligt detta kriterium. Åtskilliga tättingar visar också typiska beteenden eller låter höra särskilda varningsläten då de har bo eller ungar i närheten. • 7 Bobesök? (Besök vid sannolik boplats) Denna kategori kommer främst till användning för arter som på olika sätt i förväg annonserar att de är ute och letar boplats eller arter som uppträder på ett karakteristiskt sätt på en plats som sannolikt senare blir deras boplats. Hålbyggande fåglar är typiska exempel; de brukar undersöka olika håligheter innan själva bobyggandet påbörjas. Ladusvalor som flyger in i en lada är ett annat exempel. Rovfåglar besöker ofta sina bon utan att ännu bygga eller ha ägg eller ungar. • 6 Parning (Parningsceremonier och spel, inklusive parning) Beteenden som hos de flesta arter normalt är starkt knutna till häckningsplatsen. I undantagsfall, t.ex. hos vissa änder, kan parning ske annorstädes. • 5 Permanent revir (Permanent revir sannolikt genom observation av revirbeteende (t.ex. sång) eller motsvarande på samma plats under minst två olika dagar.) Förekomsten av ett permanent revir eller motsvarande, dvs. att en art uppträder med revirbeteende (med sång eller motsvarande eller i par) på samma plats en längre tid utgör ett starkt indicium på häckning när det gäller ett stort antal arter. Det är givetvis önskvärt att observationerna ligger någorlunda långt ifrån varandra i tiden, åtminstone några dagar, och dessutom gärna är flera än två. I sämsta fall kan det dock bli fråga om observationer av en art på samma plats under två intilliggande dagar. Med "plats" förstås ett område som ej är större än ett normalt revir för arten ifråga. • 4 par i lämpl. häckbiotop (Ett par observerat i lämplig häckningsbiotop under häckningstid) Det skall framgå med rimlig sannolikhet att observationen verkligen gäller ett par, dvs. en hanne och en hona, som uppträder tillsammans på ett sätt som gör det sannolikt att de hör ihop. Detta är för många arter och i åtskilliga situationer svårt att avgöra, men fåglarnas uppträdande och beteende kan vara till hjälp. Flockar med båda könen närvarande får givetvis inte utan vidare föranleda registrering enligt denna kategori. • 3 Spel/sång (Sjungande hanne (hannar) observerad, andra häcknings- eller revirläten hörda eller annat motsvarande beteende iakttaget under häckningstid) Åtskilliga fågelarter har ingen sång i egentlig mening, utan uppvisar andra beteenden eller låter höra andra läten, som har samma betydelse och funktion, d.v.s. att hävda ett revir, en boplats, ett jaktområde, etc. Många fåglar har spelflykter av olika slag med ungefär samma funktion som småfåglarnas sång. Till denna kategori förs observationerna oberoende av hur många individer det är som uppvisar häckningsbeteendet i fråga. Det faktum att en art är allmän och att man befinner sig väl inom dess normala utbredningsområde skall inte leda till att man registrerar den med ett högre kriterium än vad de objektiva observationer man gjort ger underlag för. På motsvarande sätt skall man inte registrera en sällsynt art enligt ett lägre kriterium bara för att man tycker det är uppenbart att den inte häckar. • 2 Obs i häcktid, lämpl biot (Arten observerad under häckningstid i möjlig häckningsbiotop) Kriteriet skall användas i samtliga fall, då en art har observerats vid en tidpunkt, då det är tänkbart att den kan häcka samt med kravet att observationen skall ha gjorts i eller i anslutning till lämplig häckningsbiotop för arten. Fågelns uppträdande måste också vara sådant i förhållande till den lämpliga häckningsbiotopen, att det åtminstone finns någon anledning att förmoda att den kan häcka. Således skall inte ett otvetydigt pågående sträck av en art föranleda notering enligt detta kriterium bara för att biotopen under de sträckande fåglarna råkar vara lämplig. Övriga aktiviteter
Ulf Edberg Ulf Edberg skrev den 3 juni, 2019 den 12:48:
Hej Lilly! Jag hämtar följande från manualen till Artportalen. 1) De vuxna grågässen rapporteras som ett par och häckningsindicium 20, d.v.s. Bo, ägg/ungar. Ungarna rapporteras som 5 pulli (ålder) och tydligen måste det vara samma häckningsindicium och samma text i informationsfältet ifall man sedan ska kunna slå ihop dem till en familj. Man får då söka reda på de båda fynden i den detaljerade listan och markera dem för sammanslagning till en familj. Det står utförligare i manualen hur man gör. 2) Ungar rapporteras som pulli så länge de har dun, sedan 1K första kalenderåret. 3) Det kan vara så... Läs mer
Hej Lilly! Jag hämtar följande från manualen till Artportalen. 1) De vuxna grågässen rapporteras som ett par och häckningsindicium 20, d.v.s. Bo, ägg/ungar. Ungarna rapporteras som 5 pulli (ålder) och tydligen måste det vara samma häckningsindicium och samma text i informationsfältet ifall man sedan ska kunna slå ihop dem till en familj. Man får då söka reda på de båda fynden i den detaljerade listan och markera dem för sammanslagning till en familj. Det står utförligare i manualen hur man gör. 2) Ungar rapporteras som pulli så länge de har dun, sedan 1K första kalenderåret. 3) Det kan vara så att en hane med mat i munnen kan uppvakta en hona. Vidare kan t.ex. ugglor lagra byten för senare användning, men i manualen uppmanas man att bortse från det och rapportera med häckningsindicium 16 Föda åt ungar. 4) Häckningsindicium 16 Föda åt ungar. 5) Häckningsindicium 13 Nyligen flygg unge. 6) Juveniler är ungar som har tappat sitt dun och därmed inte längre är pulli. För att det inte ska bli för långt så lägger jag in Manualens avdelning om Häckningsindicier i ett eget inlägg.
Lilly Kakarika Lilly Kakarika skrev den 1 juni, 2019 den 09:10:
Hej på er alla! Jag har ett par frågor ang. rapportering i Artportalen. Hur rapporterar jag; 1) Grågås familj bestående av 2 vuxna och 5 småttingar? 2) En ensam Gräsands unge, som jag såg nyligen? 3) Fåglar med mat i munnen? 4) Fåglar som jag ser matar ungar i boet? 5) Fågelungar som är utflugna? 6) När räknas ungarna som juvenil? Många frågor, men jag hoppas någon kan, vill och orkar svara. Tackar på förhand och önskar er alla en trevlig helg!
Hej på er alla! Jag har ett par frågor ang. rapportering i Artportalen. Hur rapporterar jag; 1) Grågås familj bestående av 2 vuxna och 5 småttingar? 2) En ensam Gräsands unge, som jag såg nyligen? 3) Fåglar med mat i munnen? 4) Fåglar som jag ser matar ungar i boet? 5) Fågelungar som är utflugna? 6) När räknas ungarna som juvenil? Många frågor, men jag hoppas någon kan, vill och orkar svara. Tackar på förhand och önskar er alla en trevlig helg!
Jan Bertilsson Jan Bertilsson skrev den 30 maj, 2019 den 22:56:
Två observationer av kungsfiskare i Lyckebyån kom in i dag. Min granne Linus Magnusson och dottern Nova satt och metade vid ån och då flög två fåglar förbi norrut mot Lindås. Sedan fick jag ett meddelande från min vän kanotisten Lola Mari som sett en kungsfiskare i Karamåla och en vid Grämnamåla. Hon såg också en fiskande utter. Ut på spaning!
Två observationer av kungsfiskare i Lyckebyån kom in i dag. Min granne Linus Magnusson och dottern Nova satt och metade vid ån och då flög två fåglar förbi norrut mot Lindås. Sedan fick jag ett meddelande från min vän kanotisten Lola Mari som sett en kungsfiskare i Karamåla och en vid Grämnamåla. Hon såg också en fiskande utter. Ut på spaning!
Ulf Edberg Ulf Edberg skrev den 22 maj, 2019 den 15:33:
Tyvärr måste jag jobba på lördag 25/5, så Torgny Berntsson (070- 535 08 64) tar över som exkursionsledare till Ryningen. Mvh Ulf
Tyvärr måste jag jobba på lördag 25/5, så Torgny Berntsson (070- 535 08 64) tar över som exkursionsledare till Ryningen. Mvh Ulf
Gerd Jonsson Gerd Jonsson skrev den 12 maj, 2019 den 17:29:
Gott om gulärlor i Hörnsjön i dag. Väl gömda i gräset men flög upp med jämna mellanrum. Vid ett tillfälle såg vi minst 10 flygande, men de satt även på lilla ön och visade upp sig i all sin prakt.
Gott om gulärlor i Hörnsjön i dag. Väl gömda i gräset men flög upp med jämna mellanrum. Vid ett tillfälle såg vi minst 10 flygande, men de satt även på lilla ön och visade upp sig i all sin prakt.
Ulf Edberg Ulf Edberg skrev den 23 april, 2019 den 22:58:
Ändrad tidtabell för Blekingetrafiken 4/5 gör att resan till Utlängan blir en halvtimme senare från Yttre Park och 1 timme och 40 minuter senare hem från Stenshamn.
Ändrad tidtabell för Blekingetrafiken 4/5 gör att resan till Utlängan blir en halvtimme senare från Yttre Park och 1 timme och 40 minuter senare hem från Stenshamn.
Sverker Sverker skrev den 13 april, 2019 den 20:34:
För att undvika en massa spam inlägg så har jag satt att om man inte är inloggad så måste jag godkänna alla inlägg innan dom publiceras. Va på barnkalas idag så hörde inte telefonen när du skrev men har godkänt nu. En natt får ca ett år sedan så skrev robotarna mer än 10 000 meddelande på sidan och det blev lite jobbigt att hantera efteråt. Därav denna begränsning just nu.
För att undvika en massa spam inlägg så har jag satt att om man inte är inloggad så måste jag godkänna alla inlägg innan dom publiceras. Va på barnkalas idag så hörde inte telefonen när du skrev men har godkänt nu. En natt får ca ett år sedan så skrev robotarna mer än 10 000 meddelande på sidan och det blev lite jobbigt att hantera efteråt. Därav denna begränsning just nu.
Jan Bertilsson Jan Bertilsson skrev den 13 april, 2019 den 16:10:
Nyss skickade jag en kommentar om morgondagens utflykt men ser inte att den kommit med.
Nyss skickade jag en kommentar om morgondagens utflykt men ser inte att den kommit med.
Kiki Kiki skrev den 2 april, 2019 den 21:15:
I morse visade sig en orrhona vid vägen FiskeCamp-Lassamåla. Nu händer det grejer!
I morse visade sig en orrhona vid vägen FiskeCamp-Lassamåla. Nu händer det grejer!
Jan Bertilsson Jan Bertilsson skrev den 2 april, 2019 den 12:50:
Vi kom åtta personer till gårdagens ugglekväll, samling vid macken i Strängsmåla där fina Klintakrogen låg en gång. Lalla o Bengt, Rodney, Oskar, Ingrid, Torgny med uggleblåsaren Fabbe plus underteckand. Första stoppen blev nära Plaggebo längs med stora vägen. Efter en stund hördes en sparvuggla som visslade på bra tills det var nästan skumt. Därefter for vi till Ramsjö och lyssnade länge utan att höra något. Men sena kvällen var njutbar, vindstilla och stjärnklart, inte alltför kallt. Då blåste Fabbe igång en kattuggla, även honlätet hördes ibland. Vi fortsatte till Enkoneryd. Nästa kattuggla lät snart höra sig (efter påstötning), det... Läs mer
Vi kom åtta personer till gårdagens ugglekväll, samling vid macken i Strängsmåla där fina Klintakrogen låg en gång. Lalla o Bengt, Rodney, Oskar, Ingrid, Torgny med uggleblåsaren Fabbe plus underteckand. Första stoppen blev nära Plaggebo längs med stora vägen. Efter en stund hördes en sparvuggla som visslade på bra tills det var nästan skumt. Därefter for vi till Ramsjö och lyssnade länge utan att höra något. Men sena kvällen var njutbar, vindstilla och stjärnklart, inte alltför kallt. Då blåste Fabbe igång en kattuggla, även honlätet hördes ibland. Vi fortsatte till Enkoneryd. Nästa kattuggla lät snart höra sig (efter påstötning), det var den med hesa rösten och lite snabbare tempot som vi noterat tidigare här. Honlätet också, så två par finns ganska nära varandra.
Kiki Kiki skrev den 1 april, 2019 den 21:13:
Fem storskrakar syntes i viken i dag och en ormvråk seglande i söder. Vår sädesärlehane och ett stenknäckpar är på plats, minst tre bofinkhonor har dykt upp. Åkergrodorna leker för fullt, nu förväntas även tranorna hitta hit, om inte det höga vattenståndet avskräcker dem. Kanadagåsparet och knipparet är i gång med boet och äggläggning (då och då syns bara hanarna), gräsandhanen är redan gräsänkling. Gulsparvarna verkar vara mycket upptagna (de syns inte längre parvis) och mesarna har börjat plocka bomaterial. Under kvällspromenaden norr om Buggehult – en ropande sparvuggla! 😊 Den fick anstränga sig för att göra sig hört i... Läs mer
Fem storskrakar syntes i viken i dag och en ormvråk seglande i söder. Vår sädesärlehane och ett stenknäckpar är på plats, minst tre bofinkhonor har dykt upp. Åkergrodorna leker för fullt, nu förväntas även tranorna hitta hit, om inte det höga vattenståndet avskräcker dem. Kanadagåsparet och knipparet är i gång med boet och äggläggning (då och då syns bara hanarna), gräsandhanen är redan gräsänkling. Gulsparvarna verkar vara mycket upptagna (de syns inte längre parvis) och mesarna har börjat plocka bomaterial. Under kvällspromenaden norr om Buggehult – en ropande sparvuggla! 😊 Den fick anstränga sig för att göra sig hört i konkurrens med en bullrande skogsmaskin.
Kiki Kiki skrev den 19 mars, 2019 den 23:52:
Vad glad jag blev! Jag hade ju trott att sparvugglorna hade försvunnit på grund av den galna avverkningen här. Men i dag fick jag besök av en sådan söt uggla, den kollade fågelmatningen i drygt en och en halv timme och ignorerade coolt allt tjat av mesarna. Härligt! I går såg/hörde jag den första morkullan, i kväll var det redan tre, som lekte tafatt. Den 16 mars var kanadagåsparet tillbaka på vår strandkant och den 14 mars fick vi den första sjungande dubbeltrasten. Den 10 mars visade sig den första bofinken och den 4 mars började en ringduva med revirsång.... Läs mer
Vad glad jag blev! Jag hade ju trott att sparvugglorna hade försvunnit på grund av den galna avverkningen här. Men i dag fick jag besök av en sådan söt uggla, den kollade fågelmatningen i drygt en och en halv timme och ignorerade coolt allt tjat av mesarna. Härligt! I går såg/hörde jag den första morkullan, i kväll var det redan tre, som lekte tafatt. Den 16 mars var kanadagåsparet tillbaka på vår strandkant och den 14 mars fick vi den första sjungande dubbeltrasten. Den 10 mars visade sig den första bofinken och den 4 mars började en ringduva med revirsång. Våren är här!
Lilly Kakarika Lilly Kakarika skrev den 13 mars, 2019 den 19:30:
Tack ska ni ha Göran och Ulf för era svar! Har varit mycket intressant att läsa och vi har fått lära oss mer om Sparvhöken.
Tack ska ni ha Göran och Ulf för era svar! Har varit mycket intressant att läsa och vi har fått lära oss mer om Sparvhöken.
Göran Göran skrev den 13 mars, 2019 den 10:31:
Hanen kan klara sig utan föda (svälta) 4 dygn och honan 7 dygn. Ungarna klara sig själva efter 20-30 dagar efter att de har lämnat boet.
Hanen kan klara sig utan föda (svälta) 4 dygn och honan 7 dygn. Ungarna klara sig själva efter 20-30 dagar efter att de har lämnat boet.
Lilly Kakarika Lilly Kakarika skrev den 11 mars, 2019 den 19:17:
Det var en tamduva för de kommer dagligen 2- 8 stycken och äter här. Det var väldigt livat runt höken både Kråkor, Kajor och Skator kraxade som bara den. Allt gick väldigt snabbt den hade inte tid att sitta och plocka den här i lugn och ro. Idag kom fjolårsungen igen 3 ggr. Lyckades ej att ta något. Första gången satt den på staketet 3 m från huset och titta dels in rakt på min man dels mot buskarna och matarna. Den satt så säkert i 10 minuter. Strax efter kl.12 så kom den igen och satte sig på staketet... Läs mer
Det var en tamduva för de kommer dagligen 2- 8 stycken och äter här. Det var väldigt livat runt höken både Kråkor, Kajor och Skator kraxade som bara den. Allt gick väldigt snabbt den hade inte tid att sitta och plocka den här i lugn och ro. Idag kom fjolårsungen igen 3 ggr. Lyckades ej att ta något. Första gången satt den på staketet 3 m från huset och titta dels in rakt på min man dels mot buskarna och matarna. Den satt så säkert i 10 minuter. Strax efter kl.12 så kom den igen och satte sig på staketet och då såg jag den också. Den är väldigt vacker och liten, knappt större än en tamduva. Har en fråga; hur länge matar föräldrarna sina ungar? Med tanke på det Göran skrev hur mycket mat de behöver dagligen så är det inte så konstigt att de inte bli så gamla.
Ulf Edberg Ulf Edberg skrev den 11 mars, 2019 den 17:37:
Det beror ju också på vad det var för sorts duva. En ringduva klarar inte sparvhöken av, då måste det vara en duvhök. Däremot har jag själv sett hur en stor sparvhökshona slog en liten tamduva och plockade fjädrarna av den och flög iväg med den. Det är väldigt mycket fjädrar på en liten duva.
Det beror ju också på vad det var för sorts duva. En ringduva klarar inte sparvhöken av, då måste det vara en duvhök. Däremot har jag själv sett hur en stor sparvhökshona slog en liten tamduva och plockade fjädrarna av den och flög iväg med den. Det är väldigt mycket fjädrar på en liten duva.
Lilly Kakarika Lilly Kakarika skrev den 9 mars, 2019 den 14:08:
Jag själv såg den så bra men min man sa att han tyckte att den var större än duvan och större än Sparvhökarna vi sett.
Jag själv såg den så bra men min man sa att han tyckte att den var större än duvan och större än Sparvhökarna vi sett.